Anatomi & Fysiologi

Fördjupning om muskler

Muskler är ju som allt annat, uppbyggt av celler, muskelceller, sk muskelfibrer. Flera muskelfibrer, allt från några enstaka till flera hundra muskelfibrer, beroende på storleken på muskeln, ligger tätt tillsammans och bildar muskelbuken. Muskelbuken är sedan omgiven av en binvävshinna, fascia. När en muskel blir större, vid träning, eller ska reparera sig efter skada sker det inte genom celldelning, som andra vävnader i kroppen, det blir inte fler muskelceller när muskeln växer. Det sker istället genom att det aktiveras "vilande" muskelceller, sk satelitmuskel-cellkärnor, som ligger på laddning perifert i muskeln och väntar på att bli inkallade till arbete! När man bygger muskler så blir alltså inte antalet muskelceller fler utan de muskelceller du har blir större.

Det går åt mycket energi när musklerna arbetar! Varje liten muskelfiber har som en liten fabrik i sig. Där energi tas in, processas och används för att det skall finnas "bensin" till muskelarbete, slaggprodukter rensas bort och cellen hålls städad och fin för bästa prestanda och funktion. Energin som används i muskel förs dit med blodet. Med blodet transporteras syre & näring och det är även blodet som transporterar bort slaggprodukterna som blir över när muskeln har arbetat.

Vid träning sker små trauman, överansträngning av muskeln och när muskeln sedan ska laga det, lägger den till lite extra prestanda för att muskeln skall "hålla" för de nya ökade kraven. På så sätt byggs muskeln upp. Efter hårt arbete är det alltså viktigt med vila av muskeln för att denna återuppbyggnad ska kunna äga rum, då är det också viktigt att hästen har rätt tillgång på foder för att kunna förse muskeln med de rätta byggstenarna för återuppbyggnaden. Även i detta skede har behandling av muskler en stor effekt. Behandlingen ger ökad cirkulation vilket bla. resulterar i ökad syretillförsel (näring och. Byggstenar till uppbyggnad av muskeln igen) samt ökad bortförsel av slaggprodukter. Både stötvågen och elen optimerar dessutom nervcellernas cellmembrans spänning, så att muskeln snabbt kan återhämta sig och arbeta igen.

Vid hårt arbete där arbetet är större än tillgången på syre & näring, bildas mjölksyra och muskeln blir trött och muskelvärk uppstår, efter sådan träning är återhämtningen extra viktig.

En muskelrörelse är en komplex händelsekedja från tanken och viljan att röra muskeln till att rörelsen blir utförd med en exakt precision! När en muskel skall dra ihop sig, måste muskeln på motsatt sida, länga sig. Allt för att det skall bli en mjuk och precis rörelse. I övergången mellan muskel och skelett, i senan, finns golgi-apparaten. Ett litet centrum som förmedlar information om aktiviteten och töjningen i muskel och sena till hjärnan, så vi inte tar i så det brister! Vi tar det för givet men faktum är att det krävs att hela kedjan är i "mint condition" för att rörelsen skall bli så bra och exakt som vi förväntar oss.

Tack och lov behöver vi sällan tänka på detta, kroppen håller koll, reparerar där det behövs och ser till att vi utan större besvär kan njuta av hästens rörelseförmåga.

Ibland blir det inte tydligt att an haft en spänning eller låsning förens efter behandlingen, ibland kan man inte sätta fingret på vad som känns lite "knackigt" förens det är borta och man känner energin och rörelsens "flow" igen, efter en behandling.

Varför kan det vara så svårt att tidigt upptäcka och "sätta fingret på" vad som känns i din häst eller när du rider..?

I naturens kretslopp är hästar bytesdjur. De äter gräs och blir uppätna av lejon. Detta är ligger nedärvt i våra hästar gener, även om vi avlat fram våra moderna hästar i tusentals år nu, så har naturen inte "hunnit" ändra detta ännu..

Men vad har det för betydelse här och nu, tänker du?

Inte sällan så döljer en häst en stel muskel, värk eller något annat som skulle utmärka den som den svaga i gruppen, för att inte vara den som antingen blir utstött från flocken och/eller först tagen av rovdjur. Det gör att hästen gärna kompenserar en svag eller skadad muskel med att använda en annan, som i sin tur kan innebära att den ursprungliga "skadan" hinner förvärras innan den upptäcks och kanske även att det kompensatoriska rörelsemönstret hinner orsaka problem.

Senor & ligament

Senan förbinder muskler till ben och ger en passiv överföring av kraft från muskeln.

Ligament förbinder ben med ben och de som har till funktion att stabilisera en extremitet.

Både senor och ligament består av tätt packad bindväv som innehåller kollagentrådar, som är gjorda för att tåla hög belastning och senan framförallt, även att töja sig. Dessa kollagentrådar ligger i fina rader, i samma längdriktning. Det är det som gör senan så hållbar.

Senorna är som ett gummiband, inte bara att de töjer sig, utan de genererar också kraft, som när du spänner ett gummiband för att sedan skjuta iväg. Senor och ligament i benets nedre del töjs ut när hästbenet tar i marken, i och med genomtrampet i kotan.Sedan frisätts kraften när benet lämnar marken och hästen får lite "gratis-kraft" i sin rörelse.

Senor innehåller inte mycket blodkärl, de blodkärl som finns ligger i senans ytterskikt och är mycket små, det är en av anledningarna till att senan läker så långsamt. Det är en liten smal väg (blodkärlet) att transportera nya friska celler på och transportera bort slaggprodukter.

Dessa två komponenter, den långsamma läkningen och den gummibands-effekten med gratis energi, som är bra men också svårt att reglera, gör att det är tålamodsprövande och att man måste gå försiktigt fram vid rehabiliteringen av senskador.

Hem

STÖTSVÅGSBEHANDLING ́S ROLL VID LÄKNING AV SENSKADOR

Utdrag ur en artikelstudie jag gjorde på UPH education -20

Senskador är ett vanligt problem hos hästar och det är svårt att efter en skada återfå full funktion hos den skadade senan. Risken att problemen skall återkomma är stor, eftersom det är svårt att få tillbaka samma elasticitet och styrka som innan skadan. Läkningen av senskador är tidskrävande bla beroende på att en mogen sena, dvs efter 2 års ålder, har mycket låg cellaktivitet. Av samma anledning har senan begränsad möjlighet att anpassa sig efter ökad belastning och att återskapa skadad vävnad efter 2 års ålder. Målet med undersökningen är att få svar på om stötvågsbehandling vid senskada främjar läkningstiden och funktionen hos senan efter en skada.

Senors uppbyggnad och anatomi

Senan förbinder muskler till ben och ger en passiv överföring av kraft från muskeln. De delas in i två olika grupper, de som bidrar till rörelseenergi och de som har till funktion att stabilisera en extremitet. Senor är byggda av strukturproteiner, de bygger upp biologiska vävnader ex senor, ligament hår & naglar.

Senvävnad består av tätt packad bindväv som till 90% består av kollagen. Kollagenet är hirarktiskt ordnade från de minsta microfibrillerna, till succesivt större organiserade kollagenfibrer regelbundet ordnade och organiserade i buntar, sk fasciklar. Fasciklarna hålls samman av ett tunt bindvävslager, endotendon, där senans nerver och kärlsystem är lokaliserat. Utanför endotendon ligger ett lager av lucker bindväv även kallat epitendon. Det yttersta lagret av senan är antingen (para-)tendon, är en lucker, kärlrik binvävshinna eller så omges senan av en senskida. Senskidor omger senan i områden där det är mycket friktion, tex vid leder, för att skydda senan. I paratendon och senskidan finns rikligt med glykosaminoglykaner, GAG, de har en smörjande funktion i senan, då de attraherar och binder vatten. De påverkar även tenocyterna och fiberorganisationen positivt i senan. Glykosaminoglykaner indelas vidare i flera undergrupper och har olika specifika funktioner, beroende på vävnadstyp. Ett exempel på GAG, är hyaluronsyra. (Sjöström, 2005)

Mellan kollagenfibrerna ligger tenocyter, celler som producerar och organiserar de nya kollagenmolekyler som binds ihop och bildar nya kollagentrådar, dvs nya kollagenfibrer. Tenocyterna är få till antalet och delar sig långsamt, detta är en orsak till att senskador läker långsamt.

Det finns olika typer av kollagenfibrer i senvävnad, de kallas för typ I, typ II & typ III. Typ I finns i mogen senvävnad, typ II ses innan senan nått full mognad och typ III ses när senan är i reparationsfas. Det är kollagenets organisation, hur de ligger parallellt och i kovalenta bindningar, som ger senan sin styrka och elasticitet. De parallella bindningarna i senan är det som ger senan elasticitet medan dem kovalenta bildningarna är det som ger senan hållfasthet. I senan har kollagenet en sk. Trippelhelix bindning, som ger den dess specifika struktur. (Hedin, 2011)

Kollagenfibrerna ligger organiserade i en regelbunden vågform, sk crimp. Vågformen ger senan dess elasticitet och senan kan liknas vid ett starkt gummiband. Vi sträckning inom dess normala gräns sträcks senan och vågorna ut, för att sedan återgå till sin normala längd och ursprungliga vågform vid avslappning. (Hedin 2011)

I övergången mellan muskel och sena finns Golgissenorgan, en känselreceptor som förmedlar
information om senans belastning. Ju mer senansträcks desto mer kläms Golgireceptor åt och skickardå i sin tur signaler till ryggmärgen om att muskeln skall relaxera för att minska belastningen på senan. (Enrico Marani, 2012)

Senan anpassar sig successivt till ökad belastning. Överskrider belastningen förmågan resulterar det i en skada på senan. Skadorna kan uppkomma från två olika mekanismer, en enskild överbelastning eller mildare överbelastning men så frekvent att senvävnaden inte hinner reparera sig innan ny överbelastning, och skada uppstår.

En studie gjord av (Hedin, 2011) visar att det finns förutsättningar för hästar <18 månader, att genom ökad belastning stärka sina senor. Dock ger inte aktiv träning mer, än den aktivitet som hagvistelse med möjlighet till spontan lek och rörelse i alla gångarter, ökad optimal mognad av senan, snarare en ökad risk för andra skador. Det verkar finnas en övre och en nedre gräns av belastning under tillväxten som ger positiva resultat på senans styrka.

Skador i senvävnad

Senan har efter att den mognat vid 2 års ålder en begränsad förmåga till ökad anpassning och är därför mer känslig för skador. En mogen sena, som vi likande vid ett gummiband, förefaller bara kunna sträckas ut till max ett visst antal gånger, innan skada uppstår. Ju äldre hästen är desto mindre elastisk är senan och har då också sämre förutsättningar att förhindra översträckning.

I en skadade sena mister bla kollagenet sin parallella riktning och är därför svagare och mer utsatt för nya skador. (Andrews, 2012)

Kollagen normal senvävnad. Kollagenfibrer i skadad vävnad

Skador på senvävnaden delas in i 3 olika faser.

Första fasen, reaktiv fas är 0-10 dagar. Skadan ger en blödning i senan och som skapar ökat tryck i vävnaden, vilket leder till ischemi som i sin tur leder till att tenocyt-nekros och förstoring av kollagenfibrerna. Man anser att förtjockningen av senan är ett sätt för kroppen att öka senans tvärsnittsarea för att på så sätt öka senanas hållbarhet och minska risken för total ruptur, innan vävnaden har läkt. I denna fas är det stor aktivitet av enzymer som ska bryta ner de skadade fibrerna, genom fagocytos. Dock arbetar dessa enzymer inte helt selektivt på skadad vävnad utan bryter också ner friska celler, vilket gör att skadan initialt blir större. Den reaktiva fasen karakteriseras av något eller flera av följande symtom: hälta, svullnad, värme, smärta vid palpation.

Fas 2, kallad felläkningsfasen, infinner sig 14-45 dagar efter skadan. Under denna period bildas fibrös ärrvävnad i skadeområdet. Kollagentrådar bildas men är ännu inte organiserade i vågmönster. Kapillärer och nerver växer in i skadeområdet. Mycket talar för att det i denna fas är det viktigt med vila men också att senan belastas kontrollerat.

Sista och tredje fasen även kallad degenerativ fas, börjar från 45 dagar efter skadan och fortlöper upp till 1 år. Under denna period sker en mognad av senvävnaden och organisation av de nya kollagenfibrerna till längsgående vågmönster igen. Senan läker långsamt till följd av det låga cellinnehållet och begränsade kärlförsörjningen. Det kan ta över ett år att få kollagenet organiserat i längsgående vågor och att utveckla de kovalenta bindningarna som ger den starka draghållfastheten. Förlusten av senans organisation stimulerar ett starkt svar av tillväxtfaktorer, studier visar att tillväxtfaktorerna verkar ha en betydande roll i senans läkningsprocess. Även under denna fas är det viktigt med rätt avvägning mellan vila och kontrollerad och succesiv ökad belastning av senan. (Hedin, 2011) (L Olsson, 2019)

Behandling av senskador

Den akuta behandlingen syftar till att minska det inflammatoriska svaret och på så sätt förhindra ytterligare skada i vävnaden. Lokalbehandling såsom kyla för att minska svullnad och blödning, bandage för att begränsa ytterligare svullnad samt NSAID-preparat. Skador som upptäcks och behandlas kort tid inpå skadetillfället har visat sig i studier, läka fortare. Som komplement till den akuta behandlingen rekommenderas en eller flera kompletterande åtgärder för att uppnå så bra läkning som möjligt. Detta kan vara åtgärder som konservativbehandling vilket innefattar boxvila och kontrollerad skrittmotion för hand. Medicinsk behandling med exempelvis olika injektionsmetoder. Dessa injektioner innehåller preparat för att stimulera nybildning av kollagena fibrer, påskynda omvandlingen av typ II & III kollagenfibrer till typ I och/eller förhindra adheransbildning och ärrvävnad. Även kirurgisk behandling kan vara ett alternativ med så kallad senklyvning vilket syftar till att skapa kommunikation mellan senans kärna och vävnaden omkring. Detta anses minska ödemet snabbare samt stimulera till en snabbare kärlinväxt och kollagenproduktion. Ingreppet måste göras inom 2 veckor från skadetillfället.

Ett annat kirurgiskt ingrepp är desmotomi då det kirurgiskt avlägsnar det ytliga böjsenans förstärkningsband för att förlänga senan och på så sätt överföra mer av belastningen på muskeln. Övrig behandling som har visat på god effekt är stötvåg, elektroterapi och laser vilket alla syftar till ökad och påskyndad läkning genom att stimulera, optimera och provocera kroppens egna förmåga till läkning.

Det gemensamma målet med all behandling av senskador är att stimulera regeneration och förhindra ärrbildning i vävnaden. All behandling syftar till att maximera chanserna för styrka och elasticitet i senan, för att hästen skall kunna återgå till fullgott arbete med låg risk för återfall.

Det har visat sig att rätt fysisk belastning som sätts in vid rätt tidpunkt, ger ökad kollagenproduktion och snabbare organisation av fibrerna - alltså påverkar läkningen positivt. I andra vågskålen ligger ökad risk för återkommande skada om träning sätts in för tidigt vilket också leder till försämrad funktion av senan. (Staaf, 2007) (Sjöström, 2005) (Hedin, 2011)

STÖTVÅGS BEHANDLING/ SHOCK WAVE THERAPY/ ECSWT

I text kan stötvåg benämnas på flera sätt:

ESWT=Extracorporeal Shockwave therapy (fokuserad eller radiell)
RSWT=Radial Shockwave therapy (radiell)
Low energy shockwave (radiell)
Radial shockwave therapy (radiell)

Det finns två typer av stötvåg. Fokuserad stötvåg, ger högre effekt och därmed ökat behandlingsdjup. Med olika prober når du olika behandlingsdjup, du kan välja att behandla ner till 13 cm djup. Träffpunkten är konisk mellan 2-8mm2 i storlek. Fokuserad stötvåg passar bäst att behandla djupliggande och exakta skadeproblem. Fokuserad stötvåg kräver stor kunskap hos utövaren och det bör finnas utrustning för att följa förloppet, såsom tex röntgen eller ultraljud. Behandling med fokuserad kräver anestesi eller sedering innan behandling.

Radiell stötvåg används för cellförnyelse och cellreparation samt smärtlindring. Dessa maskiner används för att behandla ytligare skador med. Radiell stötvåg når till 6 cm djup. Den radiella stötvågens fokuspunkt är omvänd konisk.

Mycket hög, > 0,5mJ/mm2, fokuserad energi används för att förstöra vävnad, denna används i medicinskt syfte på sjukhus inom humanvården. Sedan 70-talet används fokuserad stötvåg med hög effekt inom sjukvården för att krossa njursten.

Låg & medelhög energi, som finns både i fokuserad & radiell stötvåg, har en biostimulerande & analgetisk effekt. Inom veterinärmedicin finns forskning på behandling av både mjukdelsskador och skelettskador, med bra resultat. I Europa och i USA är stötvåg en erkänd behandling för muskel- & skelettskador inom veterinär medicin.
Stötvågen skapar högt positivt tryck med kort duration, vilket efterföljs av ett negativt tryck. Undertrycket skapar en kavitation, energin medför att vätskan i vävnaden genomgår ett aggregationstillstånd och bildar små gasbubblor. När gasbubblor söker sig till varandra och brister skapas små jetströmmar. Jetströmmarna orsakar antigen en biostimulerande reaktion eller vid större energier, ett trauma i vävnaden. Stötvågen färdas genom vätska och mjuk vävnad och effekten utlöses när vågen når vävnad med högre densitet. Beroende på effekten av stötvågen nås olika resultat.
Bilderna nedan visar skillnaden på fokuspunkt, tryck-kurva och möjligt behandlingsdjup, mellan fokuserad och radiellstötvåg. Skillnaden på resultat av behandlat skada avgörs ej av vilken stötvåg, utan att rätt djup, dos och effekt är vald utefter diagnosticerad skada. (Prouza, 2011)

Behandling av sena med ESWT

Prolog undersökningar av behandling med ESWT:

Flera av studierna undersöker effekten av ESWT efter studiens slut, histopatologiskt. Histopatologiskundersökning innebär att du tar ett vävnadsprov, beroende på vilken vävnad du vill undersöka kan du operera ut vävnad, suga ut
vävnad eller skrapa på/i vävnad. Provet (vävnaden)
skivas i tunna skivor, eller stryks ut på ett glas, och
färgas med färgmedel. Olika färger för olika
strukturer du vill undersöka. Sedan kan provet undersökas i mikroskop, se bild.

Kliniskstudie 70 tävlings-hästar, olika discipliner. Alla med olika problem, vilka behandlats medicinskt och/eller kirurgiskt tidigare med dåligt resultat. Flera av hästarna hade flera åkommor på ett eller flera ben. Prognosen på samtliga bedömdes som dålig. Hästarna bedömdes enligt en skala där medicinska fynd samt kliniska fynd graderades. Alla hästarna som behandlades med ESWT undersöktes efter behandlingarna med Rtg, u-ljud, eller scint samt klinisk undersökning och uppföljande telefonintervju. Studien visar att 66% av de behandlade hästarna hade en bättre out come på skalan efter behandling ESWT. (Moore, u.d.)

Studie på 6 friska hästar fick experimentellt inducerad senskada. De injicerades med kollagennedbrytande läkemedel i ytliga böjsenan på båda frambenen. Det ena frambenet behandlades med ESWT det andra benet fungerade som kontrollgrupp. Under studien kontrollerades området med ultraljud varje vecka. Tre ESWT-behandlingar, med 3 veckors intervall utfördes. Oklart hur lång tid efter skadan första ESWT behandlingen gavs. Efter avslutad behandling gjordes klinisk undersökning samt histologisktpatologiskt undersökning av senan. Studien visade ingen skillnad mellan behandlad och obehandlad sena vad det gäller skadans storlek, fibrernas längdriktning samt klinisk underökning av ömhet och grad av hälta, mikroskopiskt kunde man dock se en ökning av neovaskulering i den behandlade senan. (Kersh KD, 2006)

Kliniskstudie år 2002-2004, 40 sporthästar med skada på gaffelbands ursprung. Hästarna måste ha haft symtom i minst 3 månader och åtminstone en gång behandlats konservativt innan behandling med Radiell shockwave. 3 behandlingar med RSWT, i genomsnitt var 12:e dag. RSWT 3,5 bar 6Hz. 2000 stötar x medialt 2000 stötar x lateralt. 30 dagar efter sista RSWT visade hästarna en minskning av graden hälta. 90 dagar efter RSWT var 65% (26st) av hästarna utan hälta och tillbaka till arbete, 8st hade kraftigt reducerad hälta och 6st visade ingen förbättring. Studien visade att RSWT är en effektiv behandlingsmetod för behandling av skada på gaffelbandets ursprung. (A morral, u.d.)

Studie på 10 friska hästar fick experimentellt inducerad senskada. De injicerades med kollagennedbrytande läkemedel i ytliga böjsenan på båda frambenen, för att skapa en kontrollerad senskada. Ena benet behandlades med fokuserad ESWT vecka 4, 7 och 10 efter skadan, medan det andra benet utgjorde kontrollgrupp. Under behandlingstiden följdes skadans läkning med ultraljud. Efter avslutad behandling gjordes en histopatologiskt undersökning. Studien visar att ESWT har en kraftigt stimulerande effekt på kollagenets förmåga att organisera sig i längdriktning i reparationsfasen av en skada, vilket har stor betydelse för kvaliteten för läkningen och hästens förmåga att återkomma till full funktion. (Ana Liz G Alves, 2011)

10 friska hästar fick experimentellt inducerad desmit i gaffelbanden i båda bakbenen. Kollagennedbrytande läkemedel injicerades 2 gånger med 2 veckors mellanrum. Det ena bakbenet behandlades med ESWT, oklart om fokuserad eller radiell, det andra benet fungerade som kontrollgrupp. Man behandlade med ESWT 3 ggr med tre veckors mellanrum. Kontroll med röntgen och ultraljud utfördes under studien. Fyra veckor efter sista EWT-behandlingen togs biopsi på båda senorna för att kontrollera effekten. Resultatet visar att det behandlade gaffelbandet hade ökad mängd nyproducerade kollagenfibrer och ökad mängd av TGF beta 1, ett protein som styr cellnybildning och profilering av celler, 4 veckor efter sista ESWT behandlingen. Det visar att ESWT har en främjande effekt på läkningsprocessen vid gaffelbandsskador. (AL, 2005)

4 friska hästar fick experimentellt inducerad desmit i båda frambenen. Tre veckor efter skadan startade behandling med 3 ESWT-behandlingar med tre veckors mellanrum, det andra benet fungerade som kontrollgrupp. Under försöket följdes förloppet med ultraljud, efter avslutad studie undersöktes gaffelbanden histopatologiskt. Ultraljudet visade att det behandlade benet hade mindre kvarvarande skada, mer fibrer i rätt längdriktning snabbare, samt mindre ärrvävnad. Vid mikroskopisk undersökning visade det behandlade benet mer koncentrerat område med mastceller vilket är förknippat med läkningsprocess. (McClure SR, 2004)

6 varmblodshästar utan hälta. Man behandlade gaffelbandsursprung med fokuserad ESWT på ena benet frambenet och på ena bakbenet, och det andra benparet fungerade som kontrollgrupp. Det behandlade gaffelbandet hade ingen skada. Resultatet visade att EWT inte har någon skadlig effekt på ben eller i ben/sena-orådet. Kontroll gjordes med scint-rtg. (Ringer SK, 2005)

Klinisk studie på 6 friska Shetlandsponnyers, utan skada eller hälta. Behandling på oskadad sena med ESWT. Kontroll av gaffelband, extensorer och flexor med ultraljud gjordes innan ESWT- behandling påbörjades. Det ena benet behandlades, testgrupp, det andra benet som ej behandlades fungerade som kontrollgrupp. Studien syftade till att undersöka hur ESWT påverkade biomekaniska parametrar och tenocyternas metabolism i den normala senstrukturen. Resultatet visade att ESWT simulerade tenocyternas metabolism i senstrukturen. Effekten var övergående och kortvarig efter ESWT-behandlingen. Kontroll efter 6 veckor visade en minskning av metabolism och glykosaminoglykaner, GAG-nivåer. Nivåerna var lägre i det behandlade benet än i kontrollgruppen. Mer forskning behövs för att visa långvarig effekt på behandling av oskadad vävnad och dess betydelse för senans kvalité (Bosch G, 2007)

DISKUSSION

Artiklarna och undersökningarna visar att ESWT har en positiv effekt på läkningen av senskador. Framförallt förefaller ESWT har stor effekt på kollagenets förmåga att organisera sig i längdriktningen och därmed snabbare skapa en elasticitet i senan igen och på så sätt även främja en snabbare läkning samt mindre ärrvävnad. ESWT förefaller ha en positiv effekt på tenocyternas mognad vilket i sin tur ger en mindre skör sena efter en skada.

Det hade varit intressant att veta hur hästarna i studierna tillbringade tiden mellan behandlingarna, boxvila? sjukhage? Annan kontrollerad motion? Det är också av vikt för senans läkning.

Samtliga undersökningar jag tittat på har haft 3 veckors intervall mellan behandlingarna med EWST, utom en som hade var 12.e dag. Dock har första behandlingen varierat något i tid från skadedatum, från 2 veckor till 4 veckor, för start av ESWT-behandling. I en undersökning framgick inte hur lång tid efter skadan man började med ESWT, den undersökningen visade en ökad neovaskulering, till skillnad mot de andra undersökningarna. Har det att göra med hur lång tid efter skadan ESWT-behandlingen startade? Kanske startade man för tidigt eller för sent, och därmed sågs den den ökade neovaskuleringen? Vore intressant att få tag på hela den undersökningen för att se ifall man kan se ett sådant samband.

I vårt material från skolan anges behandlingsintervallet för tendeniter & desmiter från
7 dagar - 3 veckor, med behandlingsstart när den reaktiva fasen lagt sig? Inte helt klart när det är optimalt att starta behandlingen men oftast är det inte möjligt förens den reaktiva fasen lagt sig, pga smärta i området.

Det hade varit önskvärt med en längre tids uppföljning för att utröna om effekten av behandling hade långvarig effekt på hästar som var åter i arbete, tex efter 1-2 år. Det hade gett mer information om minskad risk för återfall av senskada i samma sena, efter stötvågsbehandling De studier som använde hästar som var aktiva inom ridsporten, hade alla en längre tid haft skadan samt behandlats med flera åtgärder innan, utan tillfredsställande resultat. Därmed är det svårt att tyda resultaten av stötvågsbehandlingen som ensam effekt, i ett längre perspektiv.

I två studier har man behandlat friska senor för att se stötvågs effekt på frisk senvävnad. Här finns ingen signifikant skillnad mellan behandlat ben och kontrollgrupp, vid undersökning efter 6 veckor. Resultatet tolkas som att ESWT inte har någon bestående effekt, positiv eller negativ, på icke skadad vävnad. Dock hade det behandlade benet vid 6 veckors- undersökningen en minskad metabolism och minskade GAG-nivåer, jämfört med kontrollgruppen, efter att initialt efter stötvågsbehandlingen varit högre. Kan det tolkas som en rebound effekt? Återgår nivåerna till normala efter ytterligare en tid? Skulle ha varit intressant med ytterligare undersökningar efter längre tid.

Alla studier anger inte om det används fokuserad eller radiell stötvåg vid behandlingen, kan man tolka det som att vid senskador, pga den ytligt tillgängliga vävnaden, inte spelar någon roll för resultatet? Enligt (Prouza, 2013) är typen av stötvåg inte relevant för resultatet. Av betydelse är istället rätt dos, effekt och möjlighet till effekt på rätt djup för den specifika skadan. Studier där typ av stötvåg anges uppvisar samma positiva biostimulerande effekt på senans läkning, både med fokuserad och radiell stötvåg, det tolkas som att ytliga skador med fördel kan behandlas med radiell stötvåg, då handhavandet är enklare både för häst och behandlare.

Jag önskar att hitta relevanta studier om stötvåg, gjorda på senare år, då både behandlingar och undersökningsmetoder utvecklats mycket de senaste åren.

SAMMANFATTNING

Senornas roll är att stabilisera leder samt att lagra och frigöra energi i hästens rörelser. Senskador på häst får stora konsekvenser. Senskador läker långsamt och brist på effektiva behandlingar gör att en skada innebär lång tids rehabilitering. Ofta leder en senskada till försämrad funktion i vävnaden. Behandlingen av senskador måste vara rätt avvägd i många avseenden. Viktiga faktorer är tid efter skada till behandling, typ av behandling och efterföljande noggrann avvägd belastning av vävnaden.

Sammanfattningsvis kan studierna tolkas som att stötvågsbehandling har en biostimulerande effekt i senan. Stötvågsbehandlingen främjar neovaskulering, kollagenets organisering i längdriktning och mognaden av nya tenocyter i den skadade senan, och på så vis främjas läkningen av senan efter skada.

LITTERATURFÖRTECKNING

(A morral, u.d.) A Morral, J Grau, L Mata, M Prades, T ramon. Radial Shock wave therapy for chronic insertion desmopathy of the proximal suspensory ligament in sports horses. Facultat de veterinaria. Universitat autonoma de Barcelona

(AL, 2005) AL, Amorim RL, Thomassian A, Hussni CA, Nicoletti JL. Faculdade de medicina Veterinaria e zootecnia, Universidade Estadual Paulista, Botucatu, SP, Brazil. Immunocytochemical evalution of the effects of extracorporeal shock wave treatment in the hind limbs of the horses with exprementially induced suspensory ligament desmitis. Res. 2005 May; 66(5): 89, 2-6.

(Ana Liz G Alves, 2011) Ana Liz G. Alvares, Patricia Almeida da Fonseca, Renée L. Amorim, Armen Thomassian, Carlos A. Hussni, José Luis M. Nicoletti. Effects of extracorporeal shock wave treatment on equine tendon healing. ISMST/ SÂo Paulo State University, Botucatu- SP, faculdade de medicina Veterinaria e zootecnia

(Andrews, 2012) Andrews, J., Harrelson, G. and Wilk, K. Physical rehabilitation of the injured athlete. 4th ed. Elsevier/Saunders, Philladelphia, USA.

(Bosch G, 2007) Bosch G, Lin YL, van Schile HT, van De Lest CH, Barneveld A, van Weeren PR. Derparment of equine science, Faculty of Veterinary Medicin, Utrecht. Effects of corporeal shock wavw therapy on the biochemical composition and metabolic activity of tenocytes in normal tendinous sytuctures in ponies. Equine Vet Journal 2007 May; 39(3):22. 6-31.

(Enrico Marani, 2012) Enrico Marani, Engbert A.J.F. Lakke. The human nervous system. Neurosience 2012

(Hedin, 2011) Hedin, Elin. Mognad och läkning av hästens ytliga böjsena. Examensarbete för kandidatexamen, veterinärprogrammet, SLU, Uppsala.

(Kersh KD, 2006) Kersh KD, McClure SR, Van Sickle D, Evans RB. Collage of Veterinary Medicine, Iowa State University, Ames, Iowa, USA. The evaluation of extracorporeal shock wave therapy on collagenase induced superficial digital flexor tendonitis. Vet Comp Orthop Traumatol, 2006;19(2):9, 2-105.

(L Olsson, 2019) Lotta Olsson, Veterinär, UPH Academy, Sweden. Senans läkningsfaser,
16

Sjukdomslära & Rehabilitering. Studiehäfte UPH Academy 2019.

(McClure SR, 2004) McClure SR, Van Sickle D, Evans R, Reinertsson EL, Moran L. Collage of Veterinary Medicine, Iowa State University, Ames, Iowa, USA. The effects of extra corporeal shock-wave therapy on the ultrasonographic and histologic appernce of collagenase-induced equine forelimb suspensory ligament desmitis. Ultrasound Med Biol. 2004 April; 30(4):46. 1-7.

(Moore, u.d.) Ian Moore Clinical experiences with radial shock wave therapy in performance horses. Atlantic Veterinary College, Chalottetown, PEI, USA.

(Prouza, 2013) Prouza, Mgr. Ondrej. Shockwave therapy in musculoskeletal treatment. https://skanlab.no/wp-content/uploads/2013/10/swt_part_1.pdf. Scanlab.no

(Ringer SK, 2005) Ringer SK, Lischer CJ, Ueltschi G. Equine hospital, VETSUISSI Faculty, University of Zurich, Switzerland. Assessment of scintigraphic and thermographic changes after focused extracorporeal shock wavw therapy on the orign of the suspensory ligament and the fourth mrtatarsal bone in horses without lameness. Am J Vet Res. 2005 Oct;66(10):1. 836-42.

(Sjöström, 2005) Sjöström, Maria Skador på ytliga böjsenan hos ridhästar - en retrospektiv fallstudie över konservativ behandling. Examensarbete, fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU, Uppsala, Sweden.

(Staaf, 2007) Staaf Susanna. Gaffelbandsskador - en retrospektiv studie av konservativt behandlade hästar. Examensarbete Veterinärprogrammet, SLU; Uppsala, Sweden.